På upptäcktsfärd i det forna Sovjet

På upptäcktsfärd i det forna Sovjet

På Ukrainas sydkust intet nytt

UkrainaPosted by Tomasz Solak 25 Jul, 2008 18:40

Eftersom Team CCCP turistar i japanskt tempo hade vi avverkat alla sevärdheter i Odessa med omnejd på en kvart. Därefter har vi mestadels knallat omkring och besökt lokaler med utskänkningstillstånd så ofta det går, undvikit Hostel Lijuks (locally known as Psykhemmet) så gott det går samt åkt en hel del semilegal svarttaxi.

Torsdagen skulle vi ägna åt att hänga på charteraktiga sunkplayan Arkadia en bit utanför stan. För att ta sig dit kan man exempelvis åka spårvagn som färdas i den sanslösa hastigheten av 3 km/h alternativt åka mongofärdmedlet marshrutka, vilket är en extremt fullsatt minibuss utan tillstymmelse till AC, alternativt åka vanlig taxi till ockerpriser. Alla dessa sätt att transportera sig lämnar vi dock åt pöbeln för att i stället nyttja det mest överklassiga som finns; att hugga godtycklig Lada på gatan och ge föraren (oftast en gammal gubbe som är ute och nöjesåker) en pinsamt låg summa för besväret. Tyvärr var torsdagen uppenbarligen en helgdag för de någotsånär legala svarttaxichaufförerna, vilket vi blev smärtsamt medvetna om då vi spankulerade runt längs Odessas gator i två timmar, desperat vinkandes till alla bilar äldre än 1975 års modell. Efter många om och men fick vi tag på en senildement farbror som tydligen missat att hans yrkeskategori inte jobbade den dagen varpå det bar av till Svarta havet och världens fimptätaste strandremsa.

Blog Image
Två minuter efter att ha installerat oss bland cigarettrester och äckliga kryp öppnade himlen sig för första gången efter två veckor av konstant solgass och 32 graders värme. Vi gjorde det enda rätta och traskade upp till en uteservering av modell (och prisklass) lijuks och degade bort två timmar allt medan regnet vräkte ner. När det väl slutat och våra portmonnäer var tomma gick Ryda och badade i två minuter innan vi vände hemåt igen. Hemresan avverkades återigen med en sunk-Lada i Taxi Not Quite Legitimate But Still's regi, där vi bryskt väckte chaffisen som låg i sin bil och sov med alla dörrar öppna, men trots yrvakenhet rattade han Ladan förstklassigt.

Väl inne i centrum visade det sig att någon slags konsert ägde rum utanför en stor kyrka. Då stora folkmassor alltid är fascinerade lade vi middagsplanerna åt sidan för en stund och gick dit för att se vad det bjöds på i underhållningsväg. På scenen stod de lokala rockstjärnorna DDT som spelade någon form av folkmusiksrock samtidigt som publiken headbangade friskt. Frontfiguren i bandet såg ut som en desillusionerad träslöjdslärare (och faktiskt inte som en banan), men det funkade bra ändå. Därefter avslöstes DDT av en megaskäggig ortodox munk. Han stod och manifesterade för de slaviska ländernas storhet och den ortodoxa kristendomens överlägsenhet allt medan folkmassan jublade allt mer entusiastiskt. Efter ett tag ersattes pogromuppviglingen av att DDT på nytt gick upp på scenen. Denna gång liknade musiken det tidiga Metallica med tillskott i form av stora mängder trumpet. Mycket spexigt. När storbildsskärmarna visade mystiska videor innehållandes äggbefruktning, Hitler, Belgien och kärnvapenexplosioner ansåg vi oss ha fått dagens dos trumpet-Metallica och gick och åt. Restaurangen som vi hamnade på visade sig vara den största vi besökt så här långt under resan (vilket förvisso är ett ganska intetsägande konstaterande). En enorm tältduk täckte 299 av de 300 borden. Endast ett bord stod under bar himmel: "Reserverat Team CCCP" stod det på en imaginär skylt. Naturligtvis började det återigen regna...

Kvällens nästa (tillika sista) anhalt blev stampuben Mick O'Neill (stampub eftersom att stället är det enda i stan som inte stänger kl 23.00, inte för att det är bra). Efter att vi suttit under ett parasoll i 20 minuter och tjuvlyssnat på en bunt anglosaxiska fetton (som passerat bäst-före-datum med 15 år) och deras diskussion gällande äktenskapsförordets fördelar vid giftermål med 16-åriga lokala förmågor så var det dags för dagens tredje regnoväder. Och den här gången var det fan på allvar. Om man skulle prova på att låta någon vända upp och ner på en tunna full med vatten över sig, då skulle man kanske kunna identifiera sig med den känsla som det gav att befinna sig utomhus vid den här tidpunkten. Parasollen visade sig vara marginellt mindre vattentäta än toapapper. Festligt nog behövde den ukrainska väderguden ungefär 15 sekunder för att förvandla det gemytliga kvällsvädret till mindre gemytligt tunn-regn modell XXL (det gick alltså ganska fort). Allmänt kaos utbröt! När alla hade evakuerats in i lokalen så gick även strömmen. Ytterst intimt... Den kommande timmen roade sig personalen med att försöka lura ut vem som hade druckit vad (på nota) på uteserveringen. Den strömavbrottsutslagna kassadatorn erbjöd mindre hjälp.

Blog Image
På väg hem såg Odessa på det stora hela snarare ut som Groznyj anno 1995 än Odessa anno tre timmar tidigare. Här och var hade 20-meters-träd blåst omkull och rivit ner trådbusskablage, blockerat vägar och gjort hela kvarter strömlösa. De bourgeoisie-restauranger som hade den osocialistiska smaken att hålla sig med markiser fick finna sig i att få sina uteserveringar demolerade till oigenkännlighet. Utanför hostelet sprang vi på vår kära pedofil-granne som tydligen hade varit ute och rökt lite i det fina vädret iklädd endast jeans (bar överkropp såklart). Han plirade lite spexigt med ögonen, konstaterade att brallorna var dyngsura och sade: "Feel...!" till Ryda. "Ahm... vaz-mozhna, I can see", mumlade Ryda till svar. Sen gick vi och sov gott.

Idag har vi åkt båt i Svarta havet samt deltagit i en demonstration mot de hemska imperialisterna i NATO. Länge och väl hade vi inte en aning om vad demonstrationen i fråga gällde men när vi stått och beskådat jippot på distans några minuter kom en 95-årig gumma fram och förklarade läget (på Cockney, lite lagom oväntat). Konsekvens: Team CCCP slöt upp i folkmassan och jublade entusiastiskt åt talen, av vilka vi inte begrep ett smack. För tillfället planerar vi en egen demonstration för återskapandet av Warszawapakten samt Interkosmosprogrammet (dvs. det sovjet-mongoliska rymdsamarbetet). Denna kommer bli av framöver någongång...

Blog Image
***

Megacitat signerat U. Albrechtsson: "Det där är inte flashigt, det ser ju ut som psykadelisk bajsporr!"

Blog Image
***

Till Janne på Båten, här är en lokal förmåga i ukrainsk folkdräkt:

Blog Image

  • Comments(4)//sovjet.solak.se/#post10